Italien 1.3 Roma

Vad är det första man bör göra när man kommer till Rom? Förutom att checka in på hotellet, göra ifrån sig och alla andra vardagliga men ack så ondvikliga sysslor då. Äta naturligtvis!
Vad äter man då? Jo. Glass. Italiensk glass. God Italiensk glass. Det är dumt att ta den äckliga. Om man nu inte tycker om den. Men då är den ju inte äcklig.

Några hundra meter från vårt hotell (det med den intima och pinsamt långsamma hissen) låg en gelateria.
Vill du ha glass? frågade Fia med ett sälmskt leende. Och eftersom jag matats med bilder av det underverk som Italienskt glassmakeri vill innebära kunde svaret bara bli ett, eller ja, menar jag. Det kunde ju naturligtvis ha blivit något annat, men uttrycket ifråga är faktiskt vedertaget. Så det så.
Glassen var mer än fantastisk, rent överjordiskt njutbar, faktiskt. Fias bägare innehöll till hälften något som smakade mer av choklad än någon annan choklad jag någonsin smakat. Nästan löjligt mycket, faktiskt.

Den här första kvällen begav vi oss ner till de gamla judiska kvarteren. Smala vindlande gator som ligger i omöjliga vinklar mot varandra. På vägen dit skymtades colosseum en bit bort, byggnader, pelare och ruiner låg precis där vi gick. Femton meter höga statyer i brons skulle av undertecknad bestämt betygas vördnad. Även i skymningen tog det andan ur en (i alla fall mig, Fia har ju sett det förut).

Väl nere vid en restaurang Fia ätit på innan tog vi varsin primi och delade på en secundi.
Vid det här laget är det kanske dags att påpeka att det Itaienska köket har sina sidor. En traditionell Itaiensk middag påbörjas med en Antipasti som vanligtvis består av kallskuret kött eller liknande, sedan är det dags för Primi som kan bestå av olika sorters pasta, gnocchi (potatispasta i små bollar, så kallade "dumplings") eller risotto. Vid detta laget är den normale skandinaven generellt rejält mätt. Var bara lugn, det är hälften kvar. Efter primin är det dags för en Secundi, oftast tillagat kött rätt och slätt. Till slut är det efterrätt (Dolce), kaffe och grappa.

Pastan vi åt var väl inget speciellt den här första kvällen, men vår andra rätt var en osobuco - ett märgben av kalv som kokt i timtal i tomatsås och därav blivit mörare än vad som borde vara rimligt.
Vinet till då? Jo man kan väl säga att om det varit mer menlöst så hade bubbelvatten haft mer karaktär. Men det passade bra till maten...

En kväll avklarad och det har redan blivit några sidor. Detta, känner jag på mig, kommer att ta ett tag.

Well well well! Looks like you've got two hands now!