Äntligen!

Så skönt det är när denna lättnad sprider sig genom min kropp. Då jag som i tidigare inlägg skrivit varit på arbetsintervju idag så kan de mer intelligenta av er räkna ut vad det rör sig om. De mindre intelligenta kämpar väl fortfarande med första meningen och den typen av människor bryr vi oss inte om.
Ett arbete! Det firades med en mastodontlunch a la thaibuffé varefter man blev bortskämd med ett par linnebyxor. När man så kom hem var man dödstrött. Mest, kanske, för att sömnen föregående natt vägrade infinna sig. Hursomhelst så kom det sig att Lillstrumpa försåg sig med glass och gjorde i ordning en helt fantastiskt god kaffe latte som han satt och smuttade på i närmare fyrtio minuter. Mums fili babba!

Nu ska man påbörja packningen på allvar. Jag och Fia har två dagar kvar i Svea Rike innan vi åker till Italien. En sak hör till resan som gör den verkligt speciell, mer än att den tillbringas med min älskade då. Men just vad det är får ingen (förutom ett par betrodda själar) veta förrän vi är tillbaka. Det är sällskapet som gör varje situation verkligt speciell. Vin, mat och någon form av väder i Italien. Trevligt...
Sista dagen hemma blir det afterwork på Atmosfär med ett par goda vänner. Samma restaurang som det firades ettårsjubileum på några månader tillbaka. Verklig njutning! Jag och Fia satt och var fullkomligt hänförda av den fantastiska föda vi där fick oss till livs. En rolig detalj var att när vi bestämt oss för de första rätterna sa Fia till vår somelier att " vi lämnar valet av viner till er". Den min vi fick till svar var en fröjd! Detta, såg vi, var någon som verkligen älskade sitt arbete och skulle göra sitt yppersta för att vår kväll skulle bli så njutbar som möjligt. Gissa om de lyckades. Maten därifrån kommer att avhandlas i ett eget inlägg tillsammans med de viner vi fick. Det är det minsta de förtjänar.

Nu är det väl meningen att flummerierna ska börja då, vi har liksom kommit dit i inlägget där man antingen måste flumma eller bli tråkig. Men som jag redan bevisat så har jag en fantastisk förmåga att vara både flummig och tråkig samtidigt. Jag vet nu inte hur stor bragd det är egentligen, men det är alltid något. Det är nog de enda två sakerna jag kan göra paralellt(samtidigt). Mest för att det är en och samma sak för mig. Det räknas inte riktigt då, men jag försöker intala mig att det gör det och faktiskt så verkar den numera berömda scenen där jag försöker sparka en boll med båda fötterna samtidigt varvid jag stupar hejdlöst vara på utdöende. Denna typ av incident kan måhända hänga ihop med min beslutsfattarångest. Kanske...

Så ett vintips till då. Ett av mina absoluta favoritviner (ja det kommer en lista här någonstans bredvid så småningom) och som fungerar till mångt och mycket, faktiskt även till fisk om man har kraftigare tillbehör (säg svampstuvning och klyftpotatis) är Baron de Leys. Ett rött vin för 103:- från Rioja i Spanien med tydlig fatkaraktär och av kvalitetsklass Reserva. Det är dessutom mycket prisvärt.
Oj vad vinsugen jag blev nu...

Jag kan lägga till att min värk är ännu värre idag. Kanske förvärrades den av det rätt så hårda pass jag körde igår. Sålunda blir det ingen träning idag. Ångest? Nej. Jag har för ont...

If the truth will front. Det är jobbigt med svengelska. Holding you not with me?