Pappa

Fia har nu gått in i 16:e veckan och en lätt overklighetskänsla ligger över hela denna situation. Inne i min kvinna, som ju aldrig varit vackrare, växer nu ett färdigbildat foster som tydligen redan börjat leva rövare på bästa Bergavis. Allt för att på rent jävelskap göra livet surt för alla andra. Med glimten i ögat.
Det slår mig allt oftare att jag inom ett halvår kommer att vara pappa igen, fast denna gång på riktigt. Att få vara med hela vägen, liksom... Myys! Boom TeeHee!
Fia håller som bäst på att rensa ut ett par kubik med ägodelar medan jag latar mig vid datorn. Inte för att jag kan hjälpa till med det hon gör, men det känns rätt ruttet ändå. Det blir helt klart städning även på min front. Om några minuter. Men först: Kaffe!

En sak är dock klar. När minitrollet blivit ett par år är det dags att flytta och då givetvis till hus. Nackdelen med just hus i Lunds kommun är priset. Det får knappt plats på en A4. Så dyrt är det. Men om man drar sig några kilometer inåt land så halveras plötsligt huspriserna! Taktik, mina vänner!(vaddå hund i taket?)

Snart ska vi iväg och träna kettlebells och då kaffet ännu inte hunnits med så SKOLA HÄR IKKE SKRIVAS MER AVF DENN ENGKLA ANLEDNING ATT KAFFE HAVFA FÖRETRÄDE!