Likt skurar spridda funderingar.

När tiden och orken inte riktigt räcker till.


Det är ibland som om man när man har mycket att göra glömmer bort det som är viktigast. Saker som är längre ifrån din vanliga lunk ignoreras på grund av något slags bekvämlighet eller kanske snarare lathet.
Som flera av mina vänner kan intyga är jag bland de människor som är absolut sämst på att höra av mig och har så alltid varit.
Nu har det ställts på sin spets med flytt till Lund, verkligt seriöst förhållande, framtida studier och jobb.
Det är inte för att jag inte bryr mig som jag inte hör av mig utan helt enkelt för att alla de där små sakerna man har, eller inbillar sig ha, att göra tar sådan tid att kontakten med vänner faller bort och sedan står man där och tänker, "jag ska bättra mig, jag ska höra av mig oftare och träffa mina gamla vänner mer". Saken är bara den att när jag väl är i min gamla hemstad så är umgänget med familj och son högst upp på listan. Och en helg är alldeles för lite tid bara för detta. Så vad göra? Jo bjuda in de vänner som står en allra närmast till Lund över en helg och göra detta så ofta man kan. Och vill. För det finns helger då man inte vill något annat än att umgås endast med fästmön.
Så när man nu sitter här med en inte helt oangenäm värk i kroppen till följd av hårda styrkekomplex börja man så smått planera. Hur ska man göra sina vänners vistelse i grötpratarlandets studentcentrum så angenäm som möjligt? Möjligtvis med god mat, vin och sång eller i alla fall någon form av musik. Rammstein, kanske?

Glöden målar röda skuggor över den svarta kolen. Blomkol? Bloom cool? Ja man måste passa på. Det ska grillas! Men det blir inte vin. Vad jag vet. Däremot blir det att kolla på Bolt och äta lite lösgodis. Ja lite.
Med lammköttet redo och korvarna ståendes på kö ska det jävlar i mig ÄTAS!
Det är märkligt hur mycket energi det går åt när man kör stenhård styrketräning några dagar i veckan.
Efter en månads styrketräning är nu vikten på uppgång igen och det känns jäkligt skönt att bli sådär stark igen. Inte lika stark som Joel, men kanske starkare än Victor (min son som är ungefär tjugotvå år yngre än sin kale far).

Snart ska det även tattueras igen. Draken man fick gjort i Thailand måste fixas till ordentligt och ormen på armen ska gaddas över. hade tänkt mig en ponny eller kanske farbror bosse från Yrrol. Det går väl på ett ut. Båda har småflickor ridandes på sig...
Nej men USCH!

Flatan och Zlatan ser Satan på Gatan.