Det har tagit en vändning. En riktigt rejäl sådan. Men en tremånaders bestämd ung herre i huset så blir det helt andra prioriteringar i livet, allt annat liksom flyter ut i periferin. Träning, skola, städning (som ju alltid legat långt ut i periferin för en annan) samt tvätt (dito) för att inte tala om trädgårdsarbete (nej, börja inte ens).
Inte ens fokus för att skriva ordentligt.
Det är förjävligt! Och det är helt underbart!
Jag har aldrig varit lyckligare.
Min vackra kvinna glöder av lycka och jag njuter av att se henne sådan. Hon är verkligen en perfekta mamman och jag önskar bara att jag kan bli en lika bra förälder som hon är.
En sak är dock väldigt enkel. Med Valdemar är det sådana faderskänslor som man bara kan drömma om som helt plötsligt tagit mig i besittning och jag älskar det!
Jag har dessvärre hittat ett spel. Dark Orbit. Alldeles för roligt för Martins tid. Jävla skit!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar